Åh, det är trött här. Skov, feber, smärta kan de senaste två veckorna sammanfattas med. Samtidigt som det redan fanns så många saker inplanerat som man inte kunde ändra på så jag har bokstavligen bitit ihop vilket lett till nya problem & en ny sorts smärta. Man tänker att man borde lära sig att hitta en bra nivå av inplanerat, ledigt, måsten, kuligheter. Men det är väldigt knepigt att hitta en lagom nivå.

Vad är Carpe Diem liksom? Är det att låta dagar flyga förbi för att man måste ta det lite lugnt eller är det att planera in och tacka ja till allt kul som kommer min väg... Ja uppenbarligen fungerar inte det sistnämnda så länge kroppen är under attack av smärta. Det går liksom inte ihop man får välja. Tacka nej till sådant man gärna skulle velat men någonstans fungerar det inte i kombination med smärta. För så fort kroppen är det minsta trött och utmattad så smyger skoven fram & sedan börjar ett helvete av endo smärtor. Jag tycker att de nya smärtstillande jag fick sist tar udden av smärtan, men det tar oerhört mkt energi att gå runt o ha lite smått ont hela tiden samtidigt som jag är oerhört tacksam att jag just nu inte ligger dubbelvikt på badrumsgolvet i smärtor. När man vet hur det kan vara, hur det var innan medicinering så är man tacksam över att smärtan just nu inte är lika intensiv. 




 
 
 
Hela intervjun finns att läsa HÄR

Hade ju helt glömt att lägga upp länken tidigare, blev intervjuad av region skåne. Betyder väldigt mycket att man äntligen uppmärksammar en av sveriges absolut vanligaste sjukdomar. Om DU som läser detta nu aldrig hört talats om endometrios så kan det vara bra o veta att minst 1 av 10 kvinnor i din närhet är drabbade ändå har man minimal kunskap inom vården till att bemöta tjejerna när de söker hjälp och utveckling/forskning just i Sverige är långt bakom. Vi vill gärna se oss som jämställda och högt upp på listan över jämlikhet... men här har man mkt att ta igen. 

Andra länder har börjat operera med excisions kirurgi och har goda resultat efter det medans man i Sverige hänvisar till hormoner för behandlning av cancer, p-piller eller IVF.... och opererar man här så bränner man gärna vilket orsakar mer problem än det kanske var från början ibland. Det enda läkemedel som hittills är framtaget för just endometrios ingår inte i högkostnads skyddet... vill man ha det får man betala 480 ca för enkel dos och det dubbla om man är ordinerad två tabletter. 

Men så nu, har man alltså öppnat endometrios centrum i landet på olika platser, bland annat i Malmö dit jag var. Och jag är försiktigt optimistisk., nöjd med mitt eget besök. Det fanns oerhört mkt mer kunskap där än jag mötts av tidigare. Så det är en bra början. Men jag hoppas att man inte stannar vid detta utan fortsätter utveckla så att man i framtiden behandlar HELHETEN samt sjukdom i sig o inte bara symptomen. Med hormonerna jag tar nu känns det som med tanke på biverkningarna att jag bara bytat typ av helvete... jag har bytt smärta mot andra problem. Vilket inte känns helt optimalt. Jag vill ha en så normal vardag som möjligt :o)
Endometrios,

TORSDAG. Körsbärsblommorna har äntligen slagit ut ♥. Har varit en ganska jobbig vecka här, höll på att missa tisdagens inplanderade möte för det kändes som måndag i & med den röda dagen. Men iväg kom jag, fick dock skippa lunch för att hinna i tid. Typiskt. Måste ha en bättre kalender... har nån BuJo variant nu... men där ska man ju fylla i det mesta själv vilket inte alltid är så lätt att komma ihåg.

Sen fungerar inte endometrios medicinen så bra med solen visar det sig...den jag hade förra året gick inte heller ihop med solen., men man kan ju liksom inte gömma sig inne tills september? Det kan ju aldrig vara hälsosamt ;o).