-Just Like Candy-

Hur kan ett enda ord vara så provocerande. Jag ser hatet som sprids....som fullkomligen väller ut på nätet ifrån anonyma källor. Feminister är tydligen extrema, orakade armhålor och manshatare hela bunten, jäkligt fula med antagligen har de inte fått ligg på några månader...år minst...ingen man vill ha dem så kanske bäst att de blir lesbianer hela bunten så är problemet löst? *ironi*

 

De flesta vet inte vad ordet ens innebär. Men låt mig säga som så här..., tillhör du den delen av befolkningen som har en va**ina? Skulle du vilja bestämma över dig själv? Skulle du vilja att det är en självklarhet att du har lika hög lön för arbetet du utför som en man på samma position? Skulle du vilja att det är en självklarhet att du på grund av att du är född till kvinna inte på något vis begränsas i dina karriärval eller drömmar? Eller är du en man som känner att ovanstående borde vara en självklarhet? Ja då är du en feminist. 

 

Det handlar inte om att inte raka sig, det handlar inte om att kvinnorna är värda mer....det är en strävan efter att komma ikapp. Att vi stannar upp och inser att det inte är ok när högstadie killarna skriker "h*ra" i korridorerna efter tjejerna eller att de kvinnliga medlemmarna i chefsgrupperna fryses ut genom att beslut fattas i herrbastun eller liknande. 

 

Det händer fortfarande här och nu, kvinnor anställs på mansdominerade företag i typiska "kill-branscher" inom industrin exempelvis...fryses ut från viktiga diskussioner, blickar utbytes bakom hennes rygg när hon säger något tysssstnad uppstår, sedan bryter man upp... hon har dödat diskussionen bara genom att öppna munnen. Hon hör inte hemma där...det accepteras av cheferna, beteendet fortsätter. Det har alltid varit så, men det gör det inte rätt.

 

Flertalet gånger när jag jobbade på kundservice med en del tekniska frågor drabbades jag av kommentarer i stil med "nämen liiiilla gumman". Jag biter ihop, smilar, innerst inne vet jag att det inte är något personligt...felet är bara att jag är kvinna och inte KAN veta något om det tekniska problemet på grund utav det. Det tas för givet att mitt tekniska intellekt är mindre utvecklat. 

 

Och det är det som är problemet. Det handlar inte om att man måste dela lika i hemmet. Gör vad ni vill! Trivs du med att göra ALLT hushållsarbete så gör det, Trivs du med att klä dina pojkar i blått & dina flickor i rosa, så är det ju jättebra. Det handlar inte om färger eller hushållsarbete., det handlar om R E S P E K T & att inte på någotvis vara begränsad på grund av det kön man har. Det handlar om att i skola, arbetsliv, sjukvård och resten av samhället utanför så ska villkoren vara lika i den mån det går. För jag menar det finns alltid extrema exmpel där det inte går men så gott det går är vad man behöver sträva efter. 

& vem är då jag som skriver detta? Jag är en utseendefixerad, tjejig tjej med noll hår i armhålan, som klär mina pojkar i blått och inte har något emot att män är män och kvinnor är kvinnor...MEN...jag är innerligt trött på allt anomymt hat via nätet och att villkoren faktiskt inte är desamma i arbetslivet. Jag är även oerhört trött på bilden utav feminist som Blondinbella och andra vilse osäkra människor målar upp. Det handlar inte om att hata män (love them! jag lovar) och det handlar inte om att kvinnorna är bättre. 

 

För intressant & roande läsning (skrattade rakt ut vid ett par tillfälle) så finns det en bok utav Caitlin Moran som är superintressant & inte minst roande oavsett vad man har för åsikt i ämnet...den heter "konsten att vara kvinna" kostar nu bara 50:- såg jag. 

Svårare än så behöver det inte vara.