Ett vanligt fenoment sammankopplat med endometrios är utmattning. Många vill nog gärna sätta det i facket utmattningsdepression bara för att kunna förhålla sig till det. Men det stämmer inte riktigt. Det är snarare en utmattnings frustration istället för en depression. 

Utmattning och endometrios hör ihop för det tär på en att ha ont, smärtan äter upp den energi som finns. Vilket gör att man blir utmattad... vilket i sin tur gör att man är mera mottaglig för skov exempelvis... så det blir lite av en ond cirkel när väl utmattningen slagit rot. Så det är i första hand en fysisk utmattning men även en psykisk då det finns så mycket kring behandling som inte fungerar idag som orskar stress. Det är en oerhörd psykisk stress att det inte alltid är självklart att man får utskrivet smärtstillande som fungerar. Det är även en stress att handskas med alla biverkningar från de hormoner/mediciner man tar. Så å ena sidan blev min endometrios bättre av att ta hormoner... å andra sidan fick jag en hel rad nya saker att handskas med och leva med som är minst lika livskvalité påverkande som endometriosen i sig. 

Det finns även en stress i hur mycket man orkar och när. En smärtfri period kan det vara fullt upp dagligen, kanske det kommer lite smärta som man lyckas hantera genom att bita ihop så man ändå kan fortsätta som planerat. Men i en period där det är sämre kan det vara svårt att veta hur mycket man kommer orka med i förväg. Just det är det som omgivningen har svårast att greppa..., "men hur kan du vara trött när du gjorde det här o det här förra veckan? Varför kan vi inte göra detta nu då?" Ja det finns inget enkelt svar på det mer än att man inte kan göra annat än att lyssna på kroppen. Ibland måste man bara stanna upp, vila en aning för att resten av veckan ska vara ok. Om inte ökar risken för skov i samband med att stressnivåerna ökar. 

Kommentera

Publiceras ej