Så kom den där dagen ingen någonsin velat skulle komma. Farmors begravning. Väldigt jobbig dag, man vet inte riktigt hur man ska hantera den. Så vi körde förbi havet där Farmor bodde innan för att försöka få grepp om dagen idag. Och när vi står där på stranden vid bryggan stötte vi på fler gäster från begravningen, inte bara vi som tänkt samma tanke.
Det är fortfarande svårt att förstå att hon är borta. Hon tog sin plats helt enkelt. Ville alltid komma på barnens kalas, nästan ändå in i det sista. Det var nu lite av den senaste tiden som hon inte hade energi att lämna sitt boende. Annars har hon varit med på födelsedagar, inflyttnings fester och annat. När jag (äntligen) tog körkortet åkte jag och barnen förbi några dagar efter det och tog med oss henne på picknick i parken bredvid. Just det minnet känns som om det var nyss, därför är det så svårt o förstå att hon inte längre är här. ♥
Det är fortfarande svårt att förstå att hon är borta. Hon tog sin plats helt enkelt. Ville alltid komma på barnens kalas, nästan ändå in i det sista. Det var nu lite av den senaste tiden som hon inte hade energi att lämna sitt boende. Annars har hon varit med på födelsedagar, inflyttnings fester och annat. När jag (äntligen) tog körkortet åkte jag och barnen förbi några dagar efter det och tog med oss henne på picknick i parken bredvid. Just det minnet känns som om det var nyss, därför är det så svårt o förstå att hon inte längre är här. ♥
Massvis med fina blomester arrangemang ♥
Ett blomsterhjärta från barnbarnsbarnen. ♥
