Svenskan är ett svårt språk...inte minst våra ordspråk...ibland är det helt enkelt som så att man bara undrar hur det har kommit sig att det blivit som så? Vissa ordspråk får man bara inte ihop...speciellt inte om man tänker ganska så bokstavligt som kommer naturligt för mig. 

Idag har jag spenderat förmiddagen med den gamla godingen "Vid det här laget" typ som att "det borde man väl veta vid det här laget" varför i hela fridens namn heter det laget och inte lager?!

Det skulle ju vara såååå mycket mer förståeligt... tänk dig att man gräver lager efter lager efter något,... varje lager som passerar så kan man det mer och mer! Eller tänk som en lök... man skalar bort lager efter lager på en person när man lär känna den och för varje lager känner man den mer och mer. Så vid det här lagret vet man....vem/vad man har att göra med. Så mycket mer lättbegripligt. 

Lökar är bra jämförelse... vissa människor får en o gråta..vissa kryddar tillvaron...vissa luktar starkt och har inte så mycket mer innanför lagret av skal (vitlök) vissa blir söta och vissa klarar man sig inte utan. Jag är definitivt en rödlök med många lager... och vissa av er borde känna mig vid det här lagret.